Foto: Ryno Quantz
Människor har flyttat jord och sten i alla tider för att bereda boplatser, bruka marken eller få skydd mot naturens egna nyckfulla krafter. När industrialismen gör sitt intåg i västvärlden hittar entreprenörer vägar att mekanisera arbetet. Jordbrukare, gruvindustrin och byggföretag ser snabbt maskinernas potential.
| 1670 | En holländsk undervattensgrävare får sitt första jobb i Göteborgs kanal. |
| 1880 |
Första draglinemaskinen tillverkas i USA. |
| 1894 |
Statens järnvägar köper en grävmaskin från USA som ska bryta malm i Gällivare. |
| 1911 | Altas tillverkar första grävmaskinen i Stockholm. |
| 1923 | Första motordrivna väghyveln importeras från USA. |
| 1937 |
Första maskinen av märket Caterpillar säljs via Engströms i Eslöv. |
| 1938 | Det är premiär för en grävmaskin som lastar berg vid bygget av Södersjukhuset i Stockholm. |
| 1939 | Åkerman bygger sin första lingrävare. Sjöbo cementgjuteri köper den. |
| 1941 | Bensinmotorer fasas ut från grävmaskinerna och diesel blir snart vanligast. |
| 1947 | Sveriges Grävmaskinägares intresseförening bildas, och är framför allt främst en inköpsorganisation för att pressa priser och ställa krav. |
| 1948 | Södra Sveriges Grävmaskinförbund bildas, och den ska göra samma sak som Sveriges Grävmaskinägares intresseförening. |
| 1953 |
Under nästan ett år har de rådande föreningarna diskuterat om det behövs en riksorganisation. 24 februari är diskussionerna över – Schaktentreprenörernas Riksförbund (SER) bildas. 58 medlemmar får en riksorganisation. Karl Kvist väljs till ordförande. Landets första motorväg mellan Malmö och Lund byggs. |
| 1954 | Första SER-kongressen hålls i Stockholm. Samma år sätter Bröderna Lundberg i Skellefteå ett lastaggregat bak på en traktor och baklastaren är född. Samtidigt kommer Liebherr och Atlas Weyhausen med sina första hydraulgrävmaskiner. |
| 1957 | 1 maj utkommer det första numret av SER-tidningen. Tidskriften har under årens lopp bytt namn flera gånger – från SER-tidningen till Maskinentreprenören till ME-tidningen och tillbaka till Maskinentreprenören, som den heter idag. |
| 1958 | SER driver på maskinförmedling enligt åkarnas modell med centraler. I Värmland är man först ut med detta. Redan året efter är det dock slut med försöket då alla medlemmar inte uppskattar denna nya konkurrens. |
| 1959 | Den första riktiga maskinmässan i Sverige hålls på ELMIA i Jönköping. |
| 1960 | SER och Vägverket utarbetar den så kallade Riktprislistan som visar vad varje typ av maskin ska kosta beställaren i timmen. |
| 1962 |
Åkerman i Eslöv larvar ut sin fösta hydraulgrävmaskin på marknaden. Samma år startar AMS den första utbildningen för maskinförare. |
| 1966 | Den första riktiga svenska dumpern – BM 350 Boxer lanseras - Grus-Kalle, som det fick heta i folkmun. |
| 1968 |
Premiär för SER:s nya besiktningsverksamhet av entreprenadmaskiner. Den så kallade SA-märkningen är född. |
| 1972 |
Miljonprogrammet pågår för fullt, det byggs massor i Sverige. 1974 är det slutspurt. |
| 1977 |
En sammanställning visar att det finns 8 000 hydraulgrävmaskiner i Sverige. |
| 1979 | SER fattar på kongressen beslut att inleda förhandlingar med SAF att bilda ett eget arbetsgivarförbund. |
| 1981 |
Den första Entreprenadhandboken (EHB) utkommer, och blir succé direkt. I den finns till exempel en prislista – Cirkaprislistan till en början. |
| 1982 |
SER når fram i förhandlingarna med SAF. Arbetsgivarorganisationen SERAF blir självständig medlem i SAF. Första kollektivavtalet tecknas med Byggnads samma år. |
| 1985 |
En het byggmarknad där många maskinentreprenörer deltar. |
| 1991 |
Vägverket och Banverket aviserar att maskinentreprenörer i Sverige måste investera i större maskiner då maskinparken för tillfället passar bättre till husbyggnad än tung infrastruktur. Allvarlig nedgång i byggbranschen i Sverige. Arbetslösheten bland byggnadsarbetare skjuter i höjden. |
| 1992 |
SER och SERAF (arbetsgivarorganisationen) går ihop under det gemensamma namnet Maskinentreprenörerna (ME). Samtidigt får ME sina sex regioner. |
| 2008 |
Omfattande generationsväxling i branschen gör att antalet medlemmar sjunker medan antalet anställda i företagen ökar dramatiskt. |
| 2012 |
Antalet anställda i ME:s företag har de senaste fem åren ökat med mer än 70 procent. Det ställer nya krav på förbundet när det gäller arbetsgivarinformation och företagsservice. Det här året skriver ME och Metall också under ett nytt bättre anpassat Gruvavtal. |
| 2014 |
ME-skolan startar i augusti. Branschens egen skola har som målsättning att leverera utbildning med hög kvalitet, efter medlemsföretagens behov. ME:s skolsatsning är ett eget koncept, där maskinförare utbildas på gymnasiets bygg- och anläggningsprogram, och genom den kommunala vuxenutbildningen. |
| 2017 |
ME har nu 4 000 medlemmar med fler än 18 000 anställda. Det största problemet på marknaden är att det är så svårt att få tag på personal. |
| 2021 |
Sedan 2019 är ME indelat i fyra regioner i stället för sex. Antalet medlemmar ligger på drygt 4 000, med 21 000 anställda. Branschen har klarat sig förhållandevis bra under coronapandemin, som slagit hårt mot många andra branscher. |
| 2022 |
Cementkrisen blåses tillfälligt av då Cementa får sin fyraåriga tillståndsansökan godkänd. Kraftig nedgång i byggkonjunkturen i slutet av året. Vinterupplagan av ME:s konjunkturrapport MEKO visar ändå på en stabil bransch som står redo att ta sig an hoten som framträder i horisonten. |
| 2023 |
Två nya ME-skolor öppnar, i Kiruna och Söderhamn. ME uppnår för första gången 4 200 medlemmar. ME:s näringspolitiska program antas. |
Uppdaterad den 5 februari 2024