Så blev Stora Infradagen 2025

Torsdagen fokuserade på ME-medlemmar med diskussioner om branschens kompetensbehov, arbetsmiljö och entreprenörens roll i totalförsvaret.

Fredagen var öppen för alla intresserade av svensk infrastruktur och behandlade ämnen som infrastrukturfinansiering, arbetstidsförkortning, organiserad kriminalitet, bygg- och reparationsberedskap samt klimatsmart prissättning av drivmedel.

Hur får vi mer infrastruktur för pengarna?

Regeringen har ökat den ekonomiska ramen för drift, underhåll och nyinvesteringar i Sveriges transportsystem med 27 procent för perioden 2026–2037. Infrastruktur- och bostadsminister Anderas Carlson betonade på fredagens konferens att fokus ligger på underhåll, men att nyinvesteringar också behövs på ett smart och kostnadseffektivt sätt genom stärkt kostnadskontroll och alternativ finansiering.

Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana, poängterade å sin sida vikten av ett gott samarbete med landets maskinentreprenörer, stora som små, för att klara av att nollställa underhållsskulden för väg- och järnväg.

Daniel Ljunglund från Trafikverket och Ankie Larsson från Miljöplanering i Tumba AB deltog också i samtalen.

Här kan du se seminariet i efterhand

Är arbetstidsförkortning möjligt i entreprenadbranschen?

Mot bakgrund av underhållsskulden och ME:s prognos om stor kompetensbrist inom fem år, var det kanske inte så konstigt att ämnet arbetstidsförkortning väckte stor debatt under dagen.

Annika Strandhäll, riksdagsledamot (S), som varit med och lagt fram förslaget om 35-timmars arbetsvecka, menade att det är en rättvisefråga som måste omfatta alla genom lagstiftning.

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, motsatte sig detta och framhöll att arbetar man mindre, producerar man mindre, vilket leder till lägre välstånd. Han tycker inte att arbetstidsförkortning ska påtvingas genom lag, utan regleras i kollektivavtalen.

Panelen inkluderade också representanter från ME i form av förhandlingschef Claes Arenander och Lars Karlsson från medlemsföretaget Taxus AB samt de fackliga representanterna Ulrika Nilsson, Seko och Roger Johansson, Byggnads.

Här kan du se seminariet i efterhand

Hur ska Sveriges bygg- och reparationsberedskap se ut?

Efter lunch följde ett tungt men viktigt ämne om Sveriges bygg- och reparationsberedskap. ME sände i höstas journalisten och filmaren Emil Marczak till Ukraina för att undersöka de ukrainska branschkollegornas förutsättningar att vara verksamma under kriget. De starka reportagen gav många insikter, bland annat det fruktansvärda faktum att gula arbetsmaskiner är prioriterade mål för den ryska militären.

Veronica Sandström, kommunikationschef och ansvarig för beredskapsfrågor på ME redogjorde för branschens viktigaste budskap: krigsplacera maskinentreprenörer, upprätta ett register över anläggningsmaskiner och säkerställa militärt beskydd. Hon poängterade också vikten av att beredskapsarbete inte får bli en konkurrensnackdel.

På plats för att berätta om MSB:s roll i arbetet fanns Niklaz Kling och för att tydliggöra regionernas uppdrag deltog Erik Lagersten, Region Stockholm.

Här kan du se seminariet i efterhand

Vad gör vi åt den organiserade kriminaliteten som hotar branschen?

Den organiserade kriminaliteten breder ut sig i samhället och en kartläggning som Roger Svanborg gjort på uppdrag av ME visar att den också hotar entreprenadbranschen, inte minst till följd av de stora infrastruktursatsningarna.

I diskussionen framhöll både Rickard Holz, Polismyndigheten, och Håkan Dahlgren, Ekobrottsmyndigheten, vikten av att man som maskinentreprenör anmäler misstanke om brott. Myndigheterna tar emot och går igenom alla tips, som även kan ske anonymt, gör bedömningar och utreder om brott går att styrka.

För att hjälpa oss att förstå hur det kan gå till när man blir utsatt för organiserad kriminalitet delade Jan-Olow Engström, vd för Bröd. Engströms Entreprenadmaskiner med sig av sina erfarenheter. Ett inslag som fick mycket uppskattning av branschkollegorna.

Här kan du se seminariet i efterhand

Utdelning av Stora Infrapriset

Ett gladare inslag i programmet var utdelningen av Stora infrapriset 2024. Vann gjorde Johannes Henriksson, vd på Elleholms Maskin AB i Blekinge. Övriga finalister Dlovan Hamad och Viktor Finnberg fick också ta emot publikens uppskattning från scenen.

Här kan du läsa mer om slutkandidaterna och se prisutdelningen

Hur kan vi uppnå en klimatsmart prissättning av drivmedel?

Lars Hemmingsson, branschexpert på ME, betonade att biodrivmedel är den snabbaste lösningen för klimatomställning i branschen, eftersom endast 200 av 30 000 anläggningsmaskiner idag är elektrifierade. Han påpekade också att kostnaden för biodrivmedlet HVO100 är högre än för fossila bränslen.

Forskaren Johan Nyström visade att prissättningen av HVO100 följer dieselpriset trots olika insatsvaror, vilket tyder på bristande konkurrens. Detta bekräftades av Karl Lundvall från Konkurrensverket. Professor John Hassler föreslog ett utsläppshandelssystem i Sverige för att göra det mer lönsamt att blanda in biobränsle.

Magdalena Streijffert från Preem höll med om att det är dags att ompröva prissättningen av HVO100, men betonade att producenterna måste ta hänsyn till den globala marknaden.

Här kan du se seminariet i efterhand

Kul på jobbet!

Dagen avslutades med insikter om humorns betydelse för att vi ska trivas på jobbet under ledning av vetenskapsjournalisten och komikern Karin Adelsköld.

Boka in nästa år i kalendern

Nästa år firar Stora Infradagen 20 år! Uppladdningen har redan börjat, så boka in 22–23 januari 2026 på Stockholm Waterfront i kalendern, det vill du inte missa!