Medlingsinstitutet är en statlig myndighet som ansvarar för medling i arbetstvister. Medlarnas uppgift är att försöka få till stånd en överenskommelse mellan parterna och bevara arbetsfreden.
Medlingsinstitutet, MI, har ansvar för medling vid arbetstvister. De har också ansvar för den officiella lönestatistiken i Sverige och ska se till att lönerna inte ökar för mycket.
Medlingsinstitutet har tre huvuduppgifter:
• Att medla i arbetstvister
• Att verka för en väl fungerande lönebildning
• Att ansvara för den officiella svenska lönestatistiken
Läs även deras korta sammanfattning
De svenska reglerna om förhandling och medling
Medlare för tvister på förbundsnivå
Medlingsinstitutet förordnar medlare vid tvister mellan förbundsparter det vill säga när en arbetsgivarorganisation och ett fackförbund förhandlar om löner och allmänna anställningsvillkor under en avtalsrörelse.
Medlarnas uppgift är att se till att parterna enas för att få till stånd ett avtal och arbetsfred. Men detta ska inte ske till vilket pris som helst, medlarna ska nämligen också verka för avtal som är förenliga med en väl fungerande lönebildning.
Många av medlarna har tidigare varit förhandlare hos någon av arbetsmarknadens parter, det vill säga antingen inom den fackliga världen eller på någon arbetsgivarorganisation.
Medlingsinstitutet tillsätter som regel två medlare för varje enskilt uppdrag. Varje gång medlare utses skickas ett pressmeddelande ut.
Regionala medlare
Medlingsinstitutet har också fem regionala, fasta medlare knutna till sig. De har sitt uppdrag för ett år i taget och kallas in vid lokala tvister på företagsnivå. Många av dem har haft sina uppdrag i flera år, är domstolsjurister och har uppdraget som en bisyssla. De fem regionala medlarna är spridda över landet med varsitt geografiskt område.
En stor del av ärendena för de regionala medlarna handlar om tecknande av kollektivavtal. Gången i dessa tvister är ofta att ett fackförbund påkallat förhandling om kollektivavtal med en arbetsgivare som inte är bunden av avtal. Om arbetsgivaren har motsatt sig kravet har fackförbundet utfärdat varsel om stridsåtgärder.
De vanligaste stridsåtgärderna är strejker eller blockader från arbetstagarnas organisationer och lockout från arbetsgivarnas.
Så länge kollektivavtalet gäller råder fredsplikt, det vill säga det är inte tillåtet att strejka eller lockouta, vägra övertid, blockera jobb eller vidta andra stridsåtgärder. Den part som vill vidta stridsåtgärder för att få igenom sina önskemål måste först säga upp avtalet.
Uppdaterad den 30 augusti 2024