Riksdagsseminarium: ME vill se bättre samverkan för att lösa arbetskraftsbristen

– Det känns väldigt bra och viktigt att vi fick möjligheten att arrangera det här seminariet. Det visar att politikerna verkligen tar arbetskraftsbristen i vår bransch på allvar och att det finns en stark vilja att agera. Seminariet gjorde klart att bättre samverkan mellan politik, myndigheter och kommuner är avgörande för att vända utvecklingen, säger Linda Ekholm, chef för kompetensförsörjning på Maskinentreprenörerna.

Stor brist över hela landet

Enligt Maskinentreprenörernas rapport – Kompetensbarometern 2025 – är det redan idag brist på arbetskraft i hela landet, särskilt när det gäller nyckelpositioner som anläggningsmaskinförare och väg- och anläggningsarbetare. Bristen väntas också öka kraftigt de kommande fem åren, inte minst till följd av stora infrastruktursatsningar.

– Maskinentreprenörernas tjänster är efterfrågade i hela samhället. Transportinfrastrukturen måste underhållas och byggas ut. Den gröna omställningen kräver nya energilösningar, transporter och bostäder och beredskapen behöver stärkas nationellt. I alla dessa satsningar behövs våra medlemsföretag, underströk Anders Robertsson, vd på Maskinentreprenörerna, när seminariet inleddes, och tillade att:

– Vi är redo att ta ansvar, men då måste vi också få rätt förutsättningar.

Seminariet belyste flera aspekter av utmaningarna kring kompetensförsörjningen. Olof Jacobsson, verksamhetsansvarig på ME-skolan, presenterade hur branschen själv tar ett stort eget ansvar för att hitta den kompetens företagen behöver. Exempelvis genom att bedriva egen skolverksamhet, både inom gymnasieskolan och yrkesvux.

Behöver motiverade personer

Ankie Larsson från entreprenadföretaget Miljöplanering AB var på plats för att berätta om de hinder företagen möter när de försöker rekrytera nya medarbetare. Hon betonade vikten av att mer resurser läggs på att säkerställa att rätt personer kommer till utbildningarna – personer som är motiverade att gå utbildningen och därefter arbeta i branschen.

– Eftersom företagen investerar mycket av sin tid i utbildningen, då en central del är lärande ute på arbetsplatser, är det viktigt att det blir rätt. Arbetsförmedlingen behöver bättre koll på branschen för att kunna göra en bättre matchning. För tio år sedan hade jag en uttalad kontaktperson på Arbetsförmedlingen som förstod våra behov och kunde förmedla bra kandidater, men så fungerar det tyvärr inte längre. Vi behöver återgå till det tycker jag, sade Ankie Larsson.

Ankie Larsson uttryckte även sin frustration över att elever som behöver få komma ut på arbetsplatsförlagt lärande (APL), ofta nekas tillträde till arbetsplatserna.

– Alla som utbildar sig måste få komma ut och träna i arbetslivet, men när jag hör av mig till uppdragsgivarna och ber om att få ta med en elev, så får jag ett unisont nej. Så kan det inte få vara, vi måste skapa förutsättningar för att kunna erbjuda APL.

Avslutande panelsamtal

Seminariet avslutades med ett panelsamtal som modererades av Saila Quicklund där bland andra Elisabeth Söderberg, avdelningschef Inköp, från Trafikverket deltog. Hon fick ta vid och kommentera hur myndigheten arbetar för att fler elever ska kunna praktisera sina kunskaper i arbetslivet.

– Vi har sysselsättningsskapande åtgärder i våra kontrakt, men de skrivs med huvudentreprenören och jag är inte säker på att dessa sedan skrivs över till underentreprenörerna. Jag kommer att ta med mig den frågan och se över om det finns hinder i våra kontrakt, lovade Elisabeth Söderberg.

I panelen deltog även Tor Hatlevoll, arbetsmarknadsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Han poängterade att bristen på arbetskraft är stor inom många sektorer och att en viktig del av lösningen är att få fler ungdomar att klara gymnasieskolan, där han menade att studie- och yrkesvägledningen borde nyttjas bättre.

– Man behöver börja tidigt i grundskolan och få in en studie- och yrkesvägledning som breddar synen på vilka yrken som finns. Om man vet mer om vilka möjligheter man har kan det i sin tur ge mer motivation till studier, menade Tor Hatlevoll.

Helen Myslek, enhetschef för Skola och arbetsliv, på Skolverket, lyfte även hon fram vikten av att studie- och yrkesvägledarna får en mer betydande roll.

– Vi har en utmaning i att utveckla den organisationen som finns kring studie- och yrkesvägledningen ute hos huvudmännen. Den hamnar ibland i skymundan, då fokus ofta läggs på lärarna, och så tappar man studie- och yrkesvägledningen, både för individen och på ett generellt plan, sade Helen Myslek.

Följ upp att reformen fungerar

Att många branscher har svårt att hitta rätt kompetens kunde Johan Olsson, expert Kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, vittna om. Han underströk att det här problemet inte går att informera bort, utan här behövs politiska reformer.

– Vi är glada över den planering- och dimensioneringsreform som håller på att implementeras just nu där antalet utbildningsplatser ska ta större hänsyn till arbetsmarknadens behov. Nu är det viktigt att politiken fortsätter att ställa krav så att den ger önskat resultat, sade Johan Olsson.