Har du frågor?
Kontakta vår rådgivning på 010-256 99 99, måndag-fredag 8–16. Du kan också mejla oss på radgivning@me.se. Skriv organisationsnummer i ämnesraden för snabb service!
Enligt den så kallade visselblåsarlagen har du som arbetsgivare med minst 50 anställda en skyldighet att inrätta ett visselblåsarsystem. Det innebär att dina anställda ska kunna larma om missförhållanden på arbetsplatsen till en oberoende person utan risk för repressalier.
2021 kom en ny lag om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden ("visselblåsarlagen"). Den ersatte den tidigare från 2016 och innebar att skyddet för den som larmar om oegentligheter på sin arbetsplats förstärktes. En nyhet var krav på intern rapporteringskanal eller visselblåsarsystem.
Alla arbetsgivare omfattas av reglerna som handlar om arbetstagares skydd mot repressalier, precis som i den tidigare lagen från 2016.
I den "nya" visselblåsarlagen från 2021 tillkom regler om arbetsgivares skyldighet att ha interna rapporteringskanaler. Dessa regler gällde först bara för statliga arbetsgivare och privata företag med minst 250 anställda. Från 17 december i år gäller de även för privata företag med minst 50 anställda.
Har du färre än 50 anställda berörs du inte alls av reglerna om intern rapporteringskanal och har alltså inga krav på dig att upprätta någon sådan.
Ett visselblåsarsystem är en rapporteringskanal för information om missförhållanden och oegentligheter på arbetsplatsen. Den som rapporterar i systemet ska ha ett skydd mot hindrande åtgärder och repressalier.
Lagen ger ingen rätt att rapportera anonymt, men visselblåsarfunktionen ska ändå ta emot och utreda även anonyma rapporter och du som arbetsgivare får inte efterforska vem visselblåsaren är.
Visselblåsarlagen ställer inga krav på att det ska finnas ett tekniskt system för rapportering. Lagen beskriver i stället vilka funktioner eller krav ett internt visselblåsarsystem ska uppfylla. Det innebär att visselblåsarsystem kan se olika ut men ändå uppfylla lagkraven.
Kraven är att:
Visselblåsning – Arbetsmiljöverket
Visselblåsarlagen (lag om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden) – Sveriges Riksdag
Det här är själva grunden i visselblåsarlagen. Om en arbetstagare eller någon annan som omfattas av lagen visselblåser i enlighet med visselblåsarlagen så får du som arbetsgivare varken försöka hindra personen från att visselblåsa eller bestraffa eller på annat sätt behandla personen sämre på grund av att han eller hon visselblåser.
Lagen innehåller många regler för hur man ska gå tillväga för att visselblåsa och på samma gång erhålla lagens skydd.
I första hand ska man antingen rapportera om missförhållandet internt eller till en av de externa rapporteringskanaler som ett antal myndigheter har fått i uppdrag att upprätta.
Först om den interna eller externa rapporteringen inte fungerar – eller om missförhållandet är särskilt allvarligt – så har man rätt att offentliggöra informationen.
Lagen kan ses som betungande för arbetsgivare. Men – under förutsättning att du har ett fungerande internt rapporteringssystem, det vill säga att du fångar upp de missförhållanden som rapporteras internt – så har du som arbetsgivare alla möjligheter att kunna åtgärda dem på ett tidigt stadium.
Lagen är uppbyggd så att man som visselblåsare i första hand ska rapportera internt. Så under förutsättning att det systemet är på plats och fungerar så kan det vara positivt också.
Alla arbetsgivare behöver uppdatera sig på lagen och se till att man vet vad som gäller. Arbetsgivare med fler än 50 anställda ska senast 17 december ha inrättat en intern rapporteringskanal.
I Sverige räknas alltid antalet anställda per juridisk person. Att man ingår i en koncern spelar alltså ingen roll i frågan om interna rapporteringskanaler. Vissa bolag i koncernen kan behöva inrätta en kanal och andra och mindre bolag i koncernen kan hamna utanför kravet.
Detta beror helt på rapporteringskanalens utformning. Ofta kommer man förmodligen behöva ange en mejladress eller åtminstone ringa från ett telefonnummer. En rapporterande person kan dock skapa en anonym mejladress för att rapportera om ett missförhållande eller ringa från dolt nummer.
Om personen inte lämnar några kontaktuppgifter ska du som arbetsgivare inte efterforska identiteten. Du har skyldighet att undersöka det rapporterade missförhållandet trots att den rapporterande personen är anonym.
Lagen anger att det behöver vara en självständig och oberoende person eller enhet som hanterar den interna rapporteringskanalen.
Personen eller enheten kan vara både anställd och anlitad. Det viktiga är att personen eller enheten har befogenhet att inleda och avsluta utredningar på egen hand och har mandat att utföra relevanta utredningsåtgärder.
Det är också viktigt att personen eller enheten bara rapporterar till den högsta ledningen i bolaget.
En HR-funktion kan alltså fungera som den som tar emot rapporter om missförhållanden, under förutsättning att hen har mandat att själv utreda och vidta åtgärder i ett ärende.
Om en anställd anser sig ha blivit utsatt för en repressalie av sin arbetsgivare i strid med visselblåsarlagen kan han eller hon kräva skadestånd. Personen kan ha rätt till både ekonomiskt och allmänt skadestånd för brott mot visselblåsarlagen.
I praktiken kan personen i fråga förmodligen få hjälp av sin fackliga organisation för att ta tillvara sin rätt, men han eller hon kan också rikta kraven själv eller med hjälp av en advokat.
Du som är arbetsgivare och har färre än 50 anställda har ingen skyldighet att inrätta en intern rapporteringskanal. Lagens skydd mot repressalier och liknande gäller dock även rapporterande personer i verksamheter med färre än 50 anställda, till exempel om en anställd rapporterar direkt till en chef.
Kontakta vår rådgivning på 010-256 99 99, måndag-fredag 8–16. Du kan också mejla oss på radgivning@me.se. Skriv organisationsnummer i ämnesraden för snabb service!
Uppdaterad 23 October 2023