Sverige står inför investeringar på 1 200 miljarder kronor i infrastruktur, men spelreglerna som styr bygg- och anläggningsprojekten är otidsenliga. Maskinentreprenörerna, ME, menar att Byggandets Kontraktskommitté, BKK, som ansvarar för branschens standardavtal, behöver reformeras i grunden.
– Vi vill se en ny ordning. Avtalen måste tas fram på ett sätt som speglar hela branschen och möter dagens krav på transparens, produktivitet och innovation. Det handlar ytterst om att få mer infrastruktur för våra skattepengar, säger Anders Robertsson, vd för Maskinentreprenörerna.
Kritik mot stängda dörrar och långbänk
BKK har arbetat med att revidera standardavtalen sedan 2016. Trots snart tio års arbete finns ännu inget nytt regelverk på plats. De utkast som presenterades 2024 fick 4 000 synpunkter. Lanseringen är nu framflyttad till 2026.
– Att det tar nästan ett decennium att lägga fram ett utkast till uppdaterade avtal visar med all tydlighet på att den här ordningen inte fungerar, säger Robertsson.
Maskinentreprenörerna, som representerar 4 000 företag och 80 procent av landets anläggningskapacitet, har nekats medlemskap i BKK.
– Våra medlemsföretag utgör de strategiska underentreprenörerna i samhällsbygget. Mot den bakgrunden kan man ifrågasätta att vi inte får delta i arbetet med avtalen som styr våra uppdrag. Det är en orimlig ordning, fortsätter Robertsson.
Konsensuskrav och otydliga avtal driver kostnader
Forskare och jurister har länge pekat på att BKK:s krav på konsensus leder till kompromisser som skapar otydliga och ineffektiva avtal. Det innebär fler tvister, ökade kostnader och lägre produktivitet.
Enligt Marcus Utterström, forskare i entreprenadrätt vid Lunds universitet, är konsekvensen tydlig: "Dåliga standardavtal för entreprenadbranschen har en negativ samhällspåverkan. Otydliga avtalsvillkor ökar kort sagt transaktionskostnaderna. Ytterst handlar det om att stora mängder skattemedel inte används på ett effektivt sätt."
ME vill se en ny modell
Maskinentreprenörerna föreslår att arbetet med branschens standardavtal reformeras genom:
- Breddad representation – hela sektorn måste vara med när avtalen formas.
- Full transparens – arbetet kan inte längre ske utan insyn.
- Ett nytt beslutsformat – konsensuskravet måste ses över, enighetstvång får inte förlama utvecklingen.
- En oberoende medlare – behövs för att lösa låsta frågor och driva arbetet framåt.
– Om BKK inte klarar att modernisera sig själv behöver staten kliva in, på samma sätt som man har gjort i Danmark. Sverige har helt enkelt inte råd med gårdagens regler för morgondagens samhällsbygge, avslutar Robertsson.
Mer information
Läs mer om ämnet i debattartikeln i Dagens Industri samt i Maskinentreprenörens senaste nummer.
Publicerad 16 October 2025